Läsårstider
Läsårstiderna är ramen för läsåret. De beskriver vilka dagar som eleven går i skolan, vilka dagar som är lov och vilka dagar som innehåller annan aktivitet än undervisning.
Läsårstider bestäms centralt hos huvudmannen och dessa tider måste matas in i schemat som en förutsättning för hur många skoldagar varje termin består av. Läsårstiderna består av skolstart och skolavslutning, lovdagar, röda dagar och studiedagar. Även annan schemabrytande aktivitet måste läggas in i schemat av schemaläggaren, exempelvis friluftsdagar och temadagar.
Läsårstiderna kan skilja sig åt mellan grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Förskolan och fritidshemmet styrs också av läsårstider men har öppet på exempelvis lov då skolan är stängd. Läsårstiderna kan även skilja sig mellan kommunala skolor och friskolor.
Inom läsårstiderna måste den garanterade undervisningstiden kunna erbjudas för elevens rättssäkerhet. Innan schemaläggaren kan starta arbetet med att placera ut lektionerna måste hänsyn ha tagits till läsårstiderna.
Det är mycket viktigt att läsårstiderna inklusive friluftsdagar och temadagar schemaläggs för att få ut korrekt frånvarostatistik. Exempelvis så blir det inte en rättvis bild av frånvaron för en elev om eleven markerats som frånvaranda för lektioner under en friluftsdag.
