Lärares tid

Ferietjänst eller semestertjänst

Lärare kan ha olika typer av anställning, de vanligaste är semestertjänst eller ferietjänst. Semestertjänsten, kallas också reglerad arbetstid, är precis som en vanlig anställning på arbetsmarknaden med 40-timmarsvecka och minst fem veckors semester per år. 

Ferietjänst, kallas också oreglerad arbetstid, är det endast läraryrket som tillämpar och är absolut vanligast för lärare. Det innebär att läraren har arbetsplatsförlagd tid på cirka 35 h/vecka och förtroendetid på cirka 10 h/vecka, totalt 45 h/vecka. Annan fördelning mellan dessa två kan förekomma. Läraren arbetar alltså in vissa dagar under loven och är då kompensationsledig. 

Under den arbetsplatsförlagda tiden ska läraren befinna sig på skolan och ha lektioner, planera och ha möten. Under förtroendetiden får läraren givetvis vara på skolan men också exempelvis hemma för att planera, rätta prov och kommunicera med föräldrar och elever. 

Undervisningstid

Hur mycket undervisning en lärare har skiljer sig åt mellan skolor, stadium och vilka ämnen eller kurser läraren undervisar i. Det är rektorns ansvar att skapa rimliga tjänster för läraren i tjänstefördelningen men lärarnas arbetstid ryms givetvis under Arbetstidslagen och Arbetsmiljölagen.

Det finns skillnader i hur stor undervisningstiden är för vilket stadium samt i vilka ämnen och kurser en lärare undervisar i. Exempelvis så brukar en idrottslärare ha fler undervisningstimmar än en lärare i svenska eller samhällskunskap eftersom skillnaden i tid som går åt till planering och rättning skiljer sig åt. 

En lärare kan ha en ojämn arbetsfördelning under läsåret och arbeta längre de dagar det behövs, exempelvis vid utvecklingssamtal eller nationella prov, och kortare arbetsdagar under andra perioder. 

Arbetsuppgifter för en lärare

• Undervisning. 
• Egen planering och planering tillsammans med andra lärare.
• För- och efterarbete av lektioner. 
• Rättning av prov, uppsatser, läxor och andra uppgifter.
• Fortbildning och vardaglig kunskapsinhämtning.
• Kommunikation med föräldrar och elever.
• Möten som Arbetsplatsträff (APT), ämneslärarlag och andra arbetslag. 
• Hantering av elevsociala ärenden som exempelvis utredningar. 
• Administration som frånvarorapportering och ta del av information från skolan och huvudmannen.
• Klasskonferenser och elevvårdskonferenser.
• Klassråd eller mentorstid med för- och efterarbete.
• Rastvakt och lunchvakt för lärare med yngre elever. 
• Konflikthantering och elevsocialt arbete.