Skolans uppdrag och ansvar
Riksdag och regering bestämmer kunskapsmålen, alltså vad eleverna ska lära sig i skolan. Huvudmannen och rektorn utformar utbildningen och ansvarar för att eleverna når kunskapsmålen. Detta innebär att de är ytterst ansvariga för att leda skolan och för att alla skolor följer de lagar och riktlinjer som finns för den svenska skolan. Skolhuvudmannen är också ansvarig för att ge goda förutsättningar till rektorerna och skolorna så att de kan erbjuda en likvärdig men individuell utbildning till alla sina elever.
Skollagen och förordningar
Skollagen reglerar vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och vårdnadshavare har. I lagen står också vilka krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. Förordningar är ytterligare bestämmelser i skolfrågor från regeringen.
Skolverket, skollagen och förordningar
Läroplaner
Läroplaner förordnas av regeringen och ska tillsammans med skollagen styra verksamheten i skolan. Alla som arbetar där är skyldiga att följa dem.
I läroplanen regleras skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Varje skolform har sin egen läroplan.
Hur skolan arbetar utifrån läroplanen bestämmer personal och ledning tillsammans lokalt på skolan. Det skiljer sig alltså från skola till skola. Skolan behöver också ha kunskap om hur man kan arbeta för att göra undervisningen och lärmiljön tillgänglig för att alla elever ska kunna nå målen.
Det finns läroplaner för:
FörskolanFörskoleklassenFritidshemmetGrundskolanGrundsärskolanSpecialskolanSameskolanGymnasieskolanGymnasiesärskolanVuxenutbildningenDansarutbildningen
Skolpeng
Det finns ingenting i skollagen som heter skolpeng men det är ett begrepp som ofta används för att beteckna att det för varje elev följer med en viss ersättning från kommunen till den skola som eleven går på. Skolpengen är det belopp som alla svenska elever får till sin skolgång. Den utgörs av ett grundbelopp till alla elever och ett tilläggsbelopp till de elever som har stort behov av stöd i skolan. Nivån på beloppet bestäms av kommunen så den kan skilja något runt om i landet. Skolpengen täcker personal, undervisning, material, lokaler, skolmåltider, särskilt stöd och skolskjuts. Skolpeng på grundskola och gymnasieskola skiljer sig något åt. På gymnasieskolan är skolpengen olika stor beroende på vilket program eleven läser. De elever som läser på program som kostar mer har också en högre skolpeng, exempelvis måste de elever som läser på Fordons- och transportprogrammet ha tillgång till olika typ av fordon medan den eleven som läser på Ekonomiprogrammet inte har så dyrt kursmaterial oftast behövs endast böcker och dator. Om en elev läser på en friskola överförs skolpengen från kommunen till friskolan. För gymnasieelever som läser ett program som inte finns i den egna kommunen så finns en riksprislista framtagen av Skolverket som visar vad hemkommunen ska ge i ersättning till den kommun där eleven valt att läsa.
Skolplikt
Skolplikt innebär att barn måste gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas där. För att inte behöva gå till skolan ska barnet ha ett giltigt skäl, till exempel sjukdom eller ledighet som skolan beviljat. Rätt till utbildning innebär att barn som omfattas av skolplikt har rätt till kostnadsfri utbildning. Det finns barn som inte omfattas av skolplikten, men som ändå har rätt till utbildning. Det gäller till exempel barn som är asylsökande eller papperslösa. En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har i vissa fall rätt till utbildning även efter att skolplikten har upphört.
