Skolans begrepp

A

Arbetslag (AL)

Många skolor har flera arbetslag som lärarna tillhör. I arbetslaget träffas lärare och annan skolpersonal för att planera och följa upp verksamheten.

Ansvarig lärare

Kallas den som är ansvarig lärare för en grupp av elever i en klass. Kan också kallas mentor eller klassföreståndare.

Arbetsplatsträffar (APT)

Arbetsplatsträffar är till för alla medarbetare och rektorn på skolan. Där diskuteras och beslutas gemensamt om frågor som rör arbetsmiljön.

B

Betyg

I grundskolan sätts betyg i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen eleven har fått undervisning i under den aktuella terminen. I slutet av vårterminen i årskurs 9 sätts slutbetyg. Det är med slutbetygen som eleverna söker in till gymnasieskolan. I gymnasieskolan får eleverna betyg på varje avslutad kurs och på gymnasiearbetet.

Biträdande rektor

Skolans biträdande rektor har inte samma ansvar som skolans rektor och arbetsuppgifterna kan variera. Rektor

C

D

E
Elevhälsa, elevhälsoteam (EHT)

Alla elever ska ha tillgång till elevhälsa med både medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk hjälp. Elevhälsa

Elevråd

Elevråd kan vara organiserade på olika sätt. Elevrådet består av representanter som är elever på skolan. Ett elevråd arbetar med olika frågor som är viktiga för eleverna, exempelvis ordningsregler eller schemafrågor. Inom gymnasieskolan är det vanligare med elevkårer. 

Elevskyddsombud

Ett elevskyddsombud ska representera eleverna i arbetsmiljöfrågor. Arbetsmiljön handlar om både den fysiska och den psykosociala miljön

Elevvårdskonferens (EVK)

Konferensen syftar till att hjälpa en elev med sin skolgång. Det kan vara behov av särskilt stöd i undervisningen eller behov i skolsituationen som inte behöver vara pedagogiska. Man kan också diskutera insatser som inte skolan kan ge, till exempel på BUP (Barn-och ungdomspsykiatrin) eller inom socialtjänsten. Barnets vårdnadshavare, rektorn, skolsköterskan och ibland även andra personer på som kan finnas på skolan, till exempel skolkurator, skolpsykolog eller specialpedagog är med på mötet.

F
Friskola

Friskolaär en skola som inte drivs av offenliga sektorn men som huvudsakligen finansieras av skattemedel.mFriskolor kan ha olika typer av ägare.

Friluftsdag

En planerad schemabrytande aktivitet som exempelvis en idrotts- eller en upplevelsedag.

Fritidshem

Elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola ska erbjudas fritidshem. Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från läroplanen. Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet.

Frånvaroanmälan

Det är föräldern, vårdnadshavaren eller myndig elev som frånvaroanmäler eleven vid sjukdom eller annan ledighet.
Frånvaroanmälan och frånvarorapportering

Frånvarorapportering

Det är läraren som frånvarorapporterar under lektionen. 
Frånvaroanmälan och frånvarorapportering

Förskola

Kommunen ska erbjuda förskola till barn som är bosatta i Sverige och inte har börjat i förskoleklassen eller grundskolan. 

G

Grundskola

Grundskolan i Sverige är 10-årig, från förskoleklass till och med årskurs 9. Grundskolan är obligatorisk och skolplikt gäller.

Gymnasieskola

Gymnasieskolan är en frivillig utbildning för elever som har gått ur grundskolan.

H

I

Individuell utvecklingsplan (IUP)

Omdömen om elevens kunskapsutveckling och en sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

J

K

Klassföreståndare

Kallas den som är ansvarig lärare för en grupp av elever i en klass. Kan också kallas mentor.

L
Ledighetsansökan

En elev kan få vara ledig från skolan en kortare period för enskilda intressen.
Rektorn beslutar om ledighet men kan ge någon annan i uppdrag att fatta beslut om ledighet som inte varar mer än 10 dagar. Beslut om ledighet ska prövas i varje enskilt fall och grundas på bedömning av elevens situation. Hur en ledighetsansökan går till ser lite olika beroende på vilken kommun eller organisation eleven tillhör. 

Lektion

En lektion är undervisning i ett ämne för en klass/grupp, som är avgränsad i tid och plats, med en lärare. Lektioner i schemat är inte nödvändigtvis undervisning. Det kan exempelvis vara mentorstid, läxläsning, lunchtider, studiebesök och annat som inte går att koppla till läroplanen.

Lektionsplanering

Lektionsplaneringen skapas av läraren och innehåller inlärningsmoment som eleverna ska arbeta med. Den kan se ut på flera olika sätt och innehåller olika moment som genomgång, träna i grupp, träna självständigt, praktiskt arbete, film, diskussioner osv.En tydligt planering hjälper eleverna att fokusera och se vad de skall lära sig.

Lov

Elever i grundskolan och gymnasiet ska gå 178 skoldagar per år. Ibland inträffar lediga dagar eller lov. De räknas inte in i de 178 dagarna.

Läroplan

I läroplanen regleras skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Varje skolform har sin egen läroplan.
Skolans uppdrag och ansvar

M

Mentor

Kallas den som är ansvarig lärare för en grupp av elever i en klass. Kan också kallas klassföreståndare.

N

O

P

Pedagogik

Är processer som handlar om uppfostran, utbildning och undervisning.

Privat skola

Finansieras helt eller delvis av elevavgifter.

Program

På gymnasiet finns olika studieinriktningar, program, du kan söka till. Det finns exempelvis olika högskoleförberedande- och yrkesprogram.

R

Rektor

Rektorn är skolans- och fritidshemmets pedagogiska ledare och denna är chef över lärarna. Rektor

S

Schema

Ett schema består av elevernas lektioner och visar i huvudsak tid, sal, lärare och ämne. Schemat speglar många delar av skolverksamheten och måste ta hänsyn till många faktorer. Schema

Schemalägging och schemaläggare

Ett schema skapas av en schemaläggare. Schemaläggaren skapar ett schema utifrån timplan och lärares tjänstgöring.  Ett schema kan ha väldigt många villkor som behöver uppfyllas i relation till andra lektioner; tid på dagen, tid mellan lektioner, salens utrustning, lärarens tjänstgöring, samläsning med andra delgrupper, buss-lunchtider, start-sluttider för dagen, avbokningar för andra aktiviteter, hur många och hur långa lektioner och så vidare. Schemaläggare

Skolhuvudman

Skolans huvudman är kommunen, regionen, landstinget, staten eller styrelsen för en eller flera friskolor. Skolans styrning

Skolledare

En skolledare kan flera olika titlar. Exempel på skolledartitlar är rektor, biträdande rektor eller gymnasiechef. Rektor

Skollagen

Skollagen reglerar vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och vårdnadshavare har. Skolans uppdrag och ansvar

Skolpeng

Skolpengen är det belopp som alla svenska elever får till sin skolgång. Den utgörs av ett grundbelopp till alla elever och ett tilläggsbelopp till de elever som har stort behov av stöd i skolan. Skolans uppdrag och ansvar

Skolplikt

Skolplikt innebär att barn måste gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas där. Skolans uppdrag och ansvar

Skolval

Den kommun där eleven är folkbokförd, ska ordna utbildning för alla som enligt skollagen har rätt att gå i grundskolan. Eleven har rätt att välja skola i hela kommunen.

Studiedag

Elever i grundskolan och gymnasiet ska gå 178 skoldagar per år. Ibland inträffar lediga dagar eller lov. De räknas inte in i de 178 dagarna.

T

Timplan

Timplanen talar om hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan olika ämnen. Elever som går i grundskolan har rätt till ett minsta antal garanterade undervisningstimmar. Bestämmelser om timplan finns i skollagen och skolförordningen. Elever i gymnasieskolan har rätt till en viss garanterad undervisningstid. Ämnen och kurser - garanterad undervisningstid

Tjänstefördelning

En tjänstefördelning är en beskrivning av vilka lärare med vilka ämnen som arbetar på skolan. Detta är en av förutsättningarna som schemaläggaren måste ta hänsyn till vid schemaläggning. Tjänstefördelning

U

Undervisning

Undervisning är något som är definierat i skollagen. Det ska vara en aktivitet som har ett speciellt mål som är planerat av en lärare för att kunna visa på vilka kunskaper eleverna ska uppnå av undervisningen. Eleverna har rätt att få så mycket undervisning som anges av en timplan.

 

V

Y

 

Å

Ä

Ämnen

Skolämnen är reglerade i Läroplanen. Det finns flera kärnämnen, naturorienterade ämnen, samhällsorienterande ämnen och praktiska ämen.

Ö