Fritidshemmet är inte barnpassning
Linda Götenmark har arbetat som lärare på ett fritidshem i Falköpings kommun i tio år. Hon älskar att varje dag gå till jobbet och lära eleverna både det sociala samspelet men även att följa läroplanen för fritidshemmet som innehåller mål och centralt innehåll precis som läroplanen för skolan.
En fördom som Linda har stött på genom åren är att många tror att fritidshemmet är någon form av barnpassning när skoldagen är slut och föräldrarna fortfarande arbetar. Men det är så mycket mer än en plats där eleverna är före och efter skolan. Fritidshemmets verksamhet utgår från tre delar i läroplanen Lgr11, samma läroplan som grundskolan arbetar efter, och det är läroplanen som den dagliga undervisningen utformas efter.
- Vi planerar vår verksamhet så att den följer läroplanen. Till exempel när vi planerar ett tema om källkritik så ser vi till att de flesta aktiviteter innehåller moment som går att knyta till källkritik under en tvåveckorsperiod. Att temat också genomsyrar arbetet med skapande verksamhet, läsning av böcker och när vi arbetar digitalt, berättar Linda.
Linda beskriver fritidshemmets lärande som att det inte är lika strikt som lärandet i skolan. Fritidshemmets lärande är situationsanpassat och upplevelsebaserat vilket gör att många undervisningssituationer uppstår spontant. Och det ska vara roligt för eleverna att lära sig nya saker på fritidshemmet. På fritidshemmet är det undervisningen som följs upp, inte kunskapskrav på eleverna.
Fritidshemmet samarbetar också mycket med skolan i sin planering. Linda berättar att exempelvis när skolan arbetade med Astrid Lindgren så gjorde fritidshemmet också det på ett lekfullt sätt med en världskarta där de markerade var i världen barn kan läsa Pippi Långstrump på sitt språk. Ett annat exempel är när skolan arbetar med pengar i matematiken så har fritidshemmet spelat spel som innehåller pengar eller lekt affär där de köpt och sålt saker. Fritidshemmet ska komplettera skolan och en gång i månaden planerar lärarna på fritidshemmet tillsammans med klasslärarna.
- Vi hoppas att det eleverna lär sig i skolan sätter sig djupare med hjälp av undervisningen på fritids, menar Linda.
Linda poängterar dock att fritidshemmet har egna mål att följa och inte endast kompletterar skolan. Det centrala innehållet för fritidshemmet delas in i fyra delar. Språk och kommunikation, Skapande och estetiska uttrycksformer, Natur och samhälle samt Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse.
Fritidshemmets lärare och elever får en mycket nära relation.
- Vi pratar jättemycket med eleverna och lär känna dem och deras vardag på ett annat sätt än vad som är möjligt i ett klassrum. Jag lär mig jättemycket om barnets familj och fritid. Man får en annan relation och ser barnet på ett annat sätt än vad jag tror att en klasslärare gör. I läroplanen för fritidshemmet beskrivs undervisning som utveckling och lärande men även som omsorg för eleven, berättar Linda.
Linda Götenmark är lärare på ett fritidshem i Falköpings kommun
- Barnet ska känna en trygghet hos mig som pedagog, annars har jag ju misslyckats. Vi ska skapa goda relationer med varandra och det gör man ju bara genom att lära känna varandra, avslutar Linda.
