Betyg och betygssättning
Ett betyg är ett intyg eller omdöme som graderas enligt en viss skala. Läraren som sätter betyget utvärderar varje elevs kunskaper i ämnet eller kursen, i förhållande till kunskapskraven. Betygsskalan är A, B, C, D E, F. Betygen A–E är godkända betyg till skillnad från F som står för ett icke godkänt resultat.
Det är ytterst skollagen som reglerar betyg och betygssättning. Betygen i skolan ska vara rättvisande och likvärdiga på alla skolor i hela Sverige. Betygssättningen ska vara rättssäker och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Planeringen och genomförandet av undervisning bygger på att läraren följer och stödjer eleverna så att de får möjlighet att utveckla de kunskaper som läroplanen anger. Läraren behöver kontinuerligt identifiera elevernas styrkor och utvecklingsbehov.
Utöver att stödja elevernas utvecklingsbehov behöver bedömningssituationerna även ge läraren ett brett och varierat underlag för en allsidig utvärdering vid betygssättningen. Läraren analyserar och värderar kvaliteten på elevens kunnande i förhållande till kunskapskraven och avgör vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Det är viktigt att rektorn underlättar lärarens arbete med rättvisande och likvärdiga betyg. Det kan handla om att lärare får tid och möjlighet att diskutera med kollegor eller hur man dokumenterar olika typer av underlag inför betygssättningen.
Betygen i grundskolan sätts efter första terminen i 6:an och där efter i slutet på varje termin upp till 9:an. På gymnasiet får eleven betyg efter varje avslutad kurs. Kurserna är olika långa och kan pågå under en temin, ett år eller två år. Kurser kan även avslutas mitt i en termin. Betygssättning sker i anslutning till att kursen är avslutad och alla kursbetyg syns på examensbeviset som eleven får efter utbildningen.
Eleverna ska få information om de grunder som tillämpas vid betygssättning. Läraren ska kunna motivera de skäl som har varit avgörande för det betyg som satts men behöver inte, för eleven eller vårdnadshavaren, förklara i detalj eller redogöra för samtliga bedömningsunderlag. Man kan heller inte få ett definitivt svar på vad som krävs för ett högre betyg.
När allt underlag är sammanställt och utvärderat skriver läraren in betyget i någon form av datasystem. Frånvaro för terminen (i grundskolan) förs också in i betyget. Från datasystem skrivs betygskataloger ut och signeras. Därefter skrivs elevernas individuella betyg ut. Läs om frånvaro
Huvudmannen, exempelvis kommunen, följer och analyserar noga betygen ur olika perspektiv. Det finns intresse av att identifiera avvikelser som exempelvis hög skolfrånvaro, olika socioekonomiska bakgrunder eller kön. Men det kan också vara ett sätt att se hur resurser ska fördelas.
Skolverkets föreskrifter om registrering och utformning av betyg
