Kartläggning av hög frånvaro

Forskning 

Vid sidan av detta arbete så forskar Johan på kartläggningsunderlag som används vid hög frånvaro. I Sverige är det kommunerna som är ansvariga för att bedriva skolan och det har lett till att kommuner och skolor tillverkar sina egna underlag för att kartlägga frånvaro. Det Johan och hans forskningsteam vid Åbo Akademi gör är att använda kartläggningsunderlag, som är internationellt framtagna av forskare och psykologer, och studera hur de faller ut i svenska och finska skolor.

Johan Strömbeck (th) med sin kollega Jenny Berg (tv)

Kartläggningsunderlagen är formulär som riktar sig till högstadieelever och deras föräldrar som hjälper skolorna att förstå anledningen till den problematiska frånvaron. Frågorna i formulären är framtagna för att förstå bakgrunden till varför eleven inte är i skolan. I ett av formulären finns påståenden som eleverna svarar på i en fyrgradig skala följt av påståendet ”Därför är jag borta från skolan eller tycker det är svårt att vara i skolan” som också svaras på med en fyrgradig skala. Starten på påståendena är ”Före eller i skolan/på skoltid…” och exempel på påståenden är ”...kan jag inte låta bli att tänka på problem eller händelser i min familj.” eller ”...är jag rädd för att jag inte kommer kunna andas eller att jag kommer svimma.”. Johan disputerar om två år och då får vi ta del av resultatet från forskningen. Redan nu finns formulären färdiga på svenska och går att ladda ner från INSAs hemsida.

Johan är i sin forskarroll med i ett internationellt nätverk, International Network for School Attendence (INSA), om problematisk frånvaro. Där finns länder som Japan, USA, Kanada, Tyskland, Australien, Norge och Sverige. En gång per år genomförs en konferens och länderna arbetar tillsammans för att lära sig av varandras närvarofrämjande arbete, alla med intresse av närvarofrågor är välkomna som medlemmar och på dessa konferenser.

Erasmusprojekt och behovet av nationell frånvarostatistik

Magelungen blev inbjuden av Statsped, Statlig spesialpedagogisk tjenste i Norge, till ett nordiskt Erasmusprojekt om problematisk frånvaro. Syftet är att uppmärksamma hur det ser ut i de olika länderna och att de ska lära sig av varandra.

Den första rapporten är klar, Erasmus+ 2019 Strategisk partnerskap – Alvorlig skolefravær, och den beskriver uppmärksammandet av de många likheter som finns mellan skolsystemen och hur länderna arbetar med att främja skolnärvaro men också att variationen är större inom länderna än mellan länder. Detta beror troligen beror på att skolorna, i de länder som deltar, inte är statligt ägda.

Det har varit svårt att jämföra statistik mellan länderna eftersom Sverige, liksom övriga deltagande länder förutom Danmark, inte har någon nationell frånvarostatisk. Avsaknaden gör att det inte finns några referenstal att förhålla sig till.

Skolorna som är med i projektet har träffats digitalt en gång per månad och den första fysiska träffen, sedan coronarestriktionerna har lättat, skedde i november i år. Innehållet i nästkommande rapport ska handla om elevers och föräldrars förhållande till problematisk frånvaro.

Den 10 november i år höll Erasmusprojektet en konferens, Nordic Conference on School Absenteeism, om problematisk frånvaro där Magelungen var en av deltagarna.